S-S-S-Stockholm

Idag har jag suttit på ett tåg och en buss och sprungit däremellan för att komma till en stad jag inte ens tycker om för att jobba på ett jobb jag inte ens tycker om. Lite har jag också åkt hit för att Sara fyller år på lördag och jag ska på kalas hos henne i min nya underbara klänning. Men klantjag har glömt paketetet. Så om Jonte kommer ihåg det ska han skicka det hit imorgon så kommer det förhoppningsvis fram på fredag så kan jag ta med det när jag åker på lördag. Smart plan, ey? Eller så kanske man ska säga att det är smartare att inte glömma saker från början.

Det är mycket spännande att komma till huset som var ens hem i elva år och känna att det faktiskt inte är ens hem längre. Att man är en gäst. Att man visserligen är en del av familjen, men att man faktiskt är en del av en egen familj nu.

Och en annan sak som känns spännande är att jag ska prata med min MAN på skype och att vi är ifrån varandra typ lika länge som vi sågs innan. Underligt. Det känns inte lika tungt att åka ifrån varandra när man har lovat varandra att alltid vara tillsammans. Samtidigt känns det på ett sätt konstigare.