Sigtunautflykten

I tisdags var jag och Jonte i Sigtuna som är Sveriges äldsta stad. Det var jättemysigt och turistigt och härligt att få komma iväg en dag. Perfekt dagsutflykt!

Vi lämnade Stockholm lite senare än vi tänkt oss och bestämde oss för att äta lunch med Jontes pappa vid Arlanda innan vi började vår lilla tur. Mat i magen är typiskt bra inför utflykter och morgonens försening hade resulterat i matsäckslöshet. Men lunch fick vi i alla fall!

Vi lämnade Arlanda och började med att irra runt efter Steninge Slott, men vi hittade inte det. Underligt tyckte vi, som hört så mycket om det och tycker att det borde vara bättre skyltat. Till slut gav vi upp och åkte till Sigtuna istället. Där gick vi på museum med utställning om Sigtuna och blev lite konfunderade över att en fotoutställning fick Noomi och Rut att verka homosexuella. Det var ju tokigt. Och jag blundade för ett skelett, för jag tycker sånt är äckligt. Men annars var det en riktigt trevlig utställning om Sigtuna och stadens historia. Jag är ju en sucker för sånt där. Vi köpte varken fina vykort eller böcker om kvinnor under medeltiden, som jag annars har svårt att hålla mig ifrån. Vi köpte faktiskt bara en sak att ha med oss hem, men det kommer senare.

Efter det letade vi efter Mynthuset, men det var också svårt att hitta, så vi bestämde oss för att gå och titta på kyrkoruiner efter två karlar och en kyrka efter en kvinna, närmare bestämt S:t Olofsruinen och S:t Persruinen och Mariakyrkan (med tillhörande örtagård). Mariakyrkan var inte sned, men jag var inte en så bra fotograf. Den uppmärksamme kan också notera Jontes hår på bilden framför kyrkan. Or lack thereof.

Här ser man mig inne i kyrkan. Och min avsaknad av hår. Och solbränna.

Sen gick vi ner till vattnet och lekte med en and i skuggan. På bilden har jag ett finger med i spelet. Torr vits.
När vi tröttnat på anden (och den tröttnat på oss) gick vi iväg till ett café jag tyckte verkade jättemysigt! Det var det också, även om det var turistigt dyrt.

Vi fick en fin mässingspanna med kaffe och vita koppar med blå blomdekor att hälla upp det i. Så fick vi en assiett med blåbärspaj och vaniljsås och en med chokladtårta. Visst var det något av en turistfälla, men det var mysigt ändå. Ett av de äldsta husen i Sigtuna var det och alla servitriserna sprang runt i golvlånga bruna förkläden med volanger och hängslen.

Cafét hette Tant Bruns kaffestuga och låg gatan bortom Tant Gröns antik. Vid torget låg restaurangen Farbror Blå som mamma tydligen var på jobblunch på medan vi turistade runt. Dock hittade jag ingenting som hade med Tant Gredelin att göra. Underligt.

På vägen hem gick jag in i turistbyrån och köpte med mig ett te hem. Moder Svea hette det, och det slog mig att jag inte har koll på nån anekdot eller historia om Moder Svea vilket är ganska underligt eftersom det är precis den sortens onödigt vetande jag brukar haspla ur mig när jag inte har nåt bättre för mig.

Så, avslutningsvis: Sigtuna är sannerligen en bra utflykt. Saker har öppet till sent på vardagar och inträdet är billigt. Muséet kostade tio kronor för student och gratis för barn (alla under 19). För en femma och en tia till hade vi kunnat gå in på Lundströmska Gården också. Men det gjorde vi inte. Sen är väl butikerna turistiga och dyra som bara vad, men det är ju halva grejen med att turista. Och man behöver inte köpa om man inte vill. Mysigt var det i vilket fall.